Många kan tro att bara för att man är lite frispråkig och kanske inte är den där tjejen som sitter med spegel, pincett och läppenna på tunnelbanan är man ingen "tjej-tjej". Men vem och vad är det egentligen som bestämmer vad som är "tjej-tjejigt", tjejigt och grabbigt?? Får inte alla, oavsett kön, agera som dom vill?
För en tid sedan var inte det alls accepterat men med tiden har det väl blivit aningen mer accepterat. Visst att man fortfarande kanske kollar konstigt när en man skrider fram i kvinnokläder men man accepterar det på ett helt annat sätt nu än förr. Vi människor, oavsett vad vi säger,tycker,tänker, is all about stereotyper, förvetenhet och förutfattade meningar. Och det är okej. Men inte helt okej. Vi lever för alla dessa måsten och förvridna bilder som slavar och vill inte vara som dom, ändå är vi det..
Som när människan tänker på typiska män respektive kvinnojobb. Kvinnan ska helst arbeta med "kvinnliga" saker och män ska jobba med typiska manliga saker, grovarbeten. MEN - vi lever på det ljuva 00-talet där, som i USA, ALLT är möjligt, du kan bli vad du vill du är the centre of the universe. Kvinnor har helt plötsligt blivit svetsare, plåtslagare och annat manligt, medans män har blivit sjuksköterskor, mattanter och annat kvinnligt. Klarar man bara arbetet ska man få göra precis vad man vill. Orkar man, ska man få göra precis vad man vill utan att folk ska döma dej eller titta snett på dej.
Anledningen till allt detta tänk är att jag, som för övrigt alltid varit lite av en "pojkflicka" men faktiskt är en helt vanlig tjej som bara inte bryr sej lika mycket om smink och ytligheter som många andra tjejer OCH killar för den delen, fått jobb på Mekonomen för tilfället där jag kör bilar mellan stationer, byter däck, tvättar och donar. Det kom som en överraskning men jag gillar det. Det är varierande, utmanande och spännande!
Mekonomen - Vi gör ditt bilLiv enklare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar