Idag är också sista dagen jag träffar min sjukgymnast. Edde. Mannen, myten, legenden. Han är en fantastisk människa. Jag litar inte på många människor inom vården, framförallt inte efter vad jag varit med om på SÖS. Det har inte bara varit en jobbig å påfrestande resa fysiskt med knät, det har också varit en "battle" med att anmäla fel och brister under mina besök. Det är slitsamt, men det är så värt det. Man ska inte hålla tyst, man ska meddela när det är fel. Man måste stå upp för den lilla människan. Det går inte direkt fort, men det går framåt i varje fall. Utan min sjukgymnast och pushande nära hade jag kanske inte orkat lika långt. Edde är bra på att lugna ner mej på ett sätt som inte många kan. Han har en förmåga att på precis rätt ställen peka ut felen och stressen jag känner. Å jg tar åt mej. För han vet, han kan. Nu är det 6 dagar kvar till min andra knäoperation och jag har varit så nervös, ÄR nervös fär vad som komma skall. Idag är också sista dagen jag träffar Edde. Inte för alltid, men på nån vecka. Efter operationen är han vid min sida igen, och jag känner mej glad och lyckligt lottad att få ha honom som en slags coach för mina mål. Det är inga små mål, det är ganska krävande men uppnåliga mål. Och hela resan är Edde med mej. Han är fantastisk!
Break a leg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar