Lill Lindfors. Så rätt hon har. Vad man har för stil i musik spelar mindre roll. De flesta är ganska mycket "all-ätare" och så även jag. Fast att majoriteten av mina favoritlåtar/artister brukar kunna nämnas i någorlunda liknande genrer, eller kopplas till varandra på nåt sätt. Jag blev väldigt "skadad" när jag bodde i Edinburgh. Brittisk musik är för mej något av det mest vackraste och finurligaste jag vet. Indie-pop/rock. Indie. Klassiskt singer/songwriter (som förvisso har majoritet i staterna med alla rödhåriga, som dock sjunger som gudar, irländskättade 17-åriga pojkar). När jag gick längs de gråa, trista gatorna med sprickor i varje gatsten till och från mitt jobb i Edinburgh gick jag alltid förbi minst 5 gatumusikanter. Min absoluta favorit genre. Gick alltid lite tidigare, eller senare, för att sätta mej med en varm kopp choklad och lyssna. Ta in kärleken, ta in lugnet, känna livet, känslor och dela. Någon blev man bundis med, någon log man bara mot, nån annan tog man en kopp te med. Dessa fascinerande, levande, fria själar. Vackra människor som valt att dela sina vackra sidor. Valt att dela sina passioner för att andra ska få känna. Vackrare kan det inte bli. En gång, konstigt nog efter en öl eller 3, bestämde jag och en av dessa vackra människor att vi skulle köra duett. Idag önskar jag att vi tänkt på att filma det fast att jag samtidigt hellre kommer ihåg det i mitt huvud då det är väldigt levande och varmt där. Vi tjänade ihop till en helhelg med god dryck och mat, men det som var värt mest var denna vackra människas själ och sällskap. Han lärde mej mycket, inte bara om musik. Jag är glad att ett av mina största intressen är musik, utan musik kan inte jag leva. Utan musik finns ingen passion, utan musik finns inget lugn.
En av mina "nya" favoriter heter Birgit Bidder. Hon har en väldigt vacker själ, röst och texterna är magiska!
LYSSNA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar