När jag ändå är inne så mycket på tunnelbana kan jag lika gärna dela med mej lite till..
På morgonen gillar inte jag att varken prata med folk - OM dom inte ler mot mej. Jag vill vara i min lilla boxbubbla med min musik och mina morgontrötta tankar, UTAN att någon rör vid mej eller talar till mej - på ett otrevligt sätt. I morgonrusningen är det ju totalt omöjligt att lyssna på musik i sina lurar då någon alltid kommer åt med kappan å får med sej halva dej och dina lurar, eller så är det ett par-tre armbågar, sura miner å pust å stön som gäller. Det kan jag ta, folk har bråttom för att de låg och snooza 20 minuter längre och missade 4 tåg.. Men imorse - Går som vanligt ganska glatt till jobbet eftersom jag numera har ett schysst jobb, lyssnar på min musik och är ute i god tid. Kommer till perrongen å ser att det inte är så mycket folk som det brukar - måndagssjukan månne? - ställer mej vid min vanliga plats som är noga uträknad för att matcha andra tåget. Tåget rullar in och jag ställer mej å väntar på att dörren ska öppnas - ÅT SIDAN SÅ FOLK SOM SKA GÅ AV FÅR TID OCH PLATS. Då står en MAN (ja, en cirka 45-50 år) bakom mej först, sen kommer han upp vid sidan och trycker in mej i vagnen innan folk har fått gå av, väl i vagnen fortsätter han trycka på mej OCH titta väldigt surt för att jag uppenbarligen går alldeles för sakta in i vagnen där det för det första finns gott om plats både sittplats och ståplats. När jag väl vänder mej om mot honom så tittar han surt och suckar för att sen gå å sätta sej. What's up med honom?! Tryck inte på mej - rör mej inte! DU HINNER!
En annan sak man absolut INTE får på tunnelbanan på morgonen är att ha kaffeandedräkt som stinker så jävligt att föraren blir yr i bollen å kör av spåret. Häromdagen stod jag mellan 2 stycken som hostade och andades med munnen vidöppen och ut kom en fruktansvärd odör - kaffesumps lukt. Som om det grott in i tänderna och inte går bort. Fy för bövelen vad vedervärdigt!!
Klart slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar