Time is up

Att springa på människor från förr kan antingen skada eller göra gott. Såklart beror det ju på under vilka omständigheter man skildes och/eller under vilka omständigheter man ses näst. Man hoppas ju ofta på att man inte, aldrig, ska springa på det förflutna. Men ibland så kommer det knackandes som en ovälkommen tornado på din stängda, trygga dörr. Den vill kanske inget illa eller ens något, men den kommer och rör om i din känslomässiga gryta så till den grad att du inte riktigt vet hur du ska bete dej. Ska man vara- glad eller ledsen? Sur eller bitter? Överraskad eller oberörd? Ska man hälsa eller inte hälsa? I vissa lägen, från ett visst förflutet - kanske det inte ens GÅR att tänka, känna eller tycka. I andra, ja - då kanske det går alldeles utmärkt. Men - vi lever bara en gång. Vi har bara ett förflutet, en framtid, ett nu. Vi måste också då se till att ha levt DÅ, tänka sen och leva NU. Tiden är inne, tiden är knapp. Tiden den står stilla.