När jag var liten, blond och studsade runt hemma undrade jag ibland varför jag var så ljus å hade blåa ögon när min vackra mamma hade mörkt hår och bruna ögon. Ibland beundrade jag hennes vackra leende och tänkte att hon är Min mamma, så vacker kommer jag också bli en dag. Alla har perioder där vi också säger och gör saker som gör våra mammor ledsna, frustrerade och oroliga. Vi menar inte dom, men alla går igenom de faserna. Men mest av allt älskar jag min mamma. Hon är lite lagom tokig, hon ställer alltid upp, hon kör som en galning men man kommer fram trots att hon inte ser vägen. Mamma lagar godast mat (nej, inte Din mamma - MIN!), mamma är sådär mammig och blödig men på ett sätt att man bara vill krama om henne och säga att allting ordnar sej. Min mamma sliter som ett djur med många saker, och kanske inte får den uppskattning hon förtjänar - så TACK Mamma - för att du gör allt det där lilla som ingen annan ser, för att du är världens bästa mamma och kompis när det behövs, tack för att du alltid finns där trots att du lägger dej 20.00 varje kväll (höhö). Du är den snyggaste unga mamman en 20-plussare kan ha!
Mest tack för att du torkat mina tårar genom åren, skrattat med mej, tagit hand om mej i fjortisfyllans dimmor, gett mej pengar bakom pappas rygg, för att du aldrig ifrågasatt, för att du låtit mej åka världen över, tack för att du tar hand om mina syskon, tack för att du älskar mej villkorslöst.
Jag är glad och stolt över att du är Min mamma, jag kunde inte haft en finare mamma! Jag älskar dej Mami! Kärlek varje dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar