Johan.
För 7 år sedan på dagen fick jag ett samtal om att mamma hade verkar och att du var påväg ut. Jag var tvungen att köra ganska mycket olagligt för att hinna hem i tid så att du kunde få ett bra välkomnande till världen.
Du kom in i våra liv, kanske under lite oväntade omständigheter och i början var det svårt för både familjen och andra nyfikna idioter att ta till sej att, trots att du var välskapt också har ett kromosomfel som kallas "Downs Syndrom".
Väldigt MÅNGA människor har ingen som helst aning om vad det egentligen innebär mer än att "de ser lite annorlunda ut".
Men för mej ser inte du annorlunda ut.
För mej ÄR inte du annorlunda.
För mej är du unik.
För mej är du kärlek.
Du gör allas våra liv till det bättre. Du får oss att tänka efter, du får oss att känna efter, du får oss att förstå vad livet egentligen handlar om.
Inget barn ska ha en stor uppgift, men för dej är det inte en uppgift, för dej är det självklart.
Jag älskar dej nåt oerhört mycket och skyddar dej med all min kraft, precis som jag skyddar & älskar lillasyster och storebror.
Utan dej min stjärna hade mitt och många andras liv varit väldigt tråkigt och inte alls fyllt med så mycket kärlek som det nu är.
Jag önskar jag kunde vara hemma och fira din dag idag. Kanske kunde vi målat med fingerfärgen, spelat musik och dansat eller bara sjungt "Ja må du leva" som du sjunger på varje dag trots att ingen fyller år. Men vilken dag det än må vara och vart i världen jag än befinner mej så är jag med dej hela tiden.
Grattis på födelsedagen kära lillebror!
Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar