Nattuggla

Jag har så länge jag kan minnas varit en nattuggla. Den bästa tiden är efter 22.00. Man sitter å myser, man far iväg med tankarna, man reflekterar över saker på ett helt annat sätt. Det är på natten alla lösningar på världsproblem kommer som en välsignelse, det är på natten man njuter. Det är då det är som bäst att vara bara sej själv. Men nu har ju jag ett arbete där man måste gå upp i ottan, rutiner verkar komma som en bonus - det här med att förbereda kvällen innan vilka kläder man ska ha, packa väskan, fixa matlåda och ställa klockan på en olaglig tid - det är inte jag riktigt. Min spontana, impulsiva och galna sida skriker av smärta och panik varje dag för det. Min andra personlighet står å pekar och gapskrattar åt mej på ett hysteriskt panikartat sätt. Men visst är det skönt att ha lite vanligt svenssonliv, visst är det skönt att känna sej trött på kvällen på ett annat sätt, visst verkar min kropp må ganska bra av det. Efter allt natt och kvällsarbete jag haft sedan tidig tonår kan detta nog vara bra även för själen, även om jag tvekar ibland och undrar om detta verkligen är jag. Men när man har världens bästa jobb och kollegor kan man inte klaga. Jag njuter av att gå till jobbet på ett sätt jag aldrig gjort innan, och DET är en väldigt behaglig känsla!